Hur långt måste ett synopsis vara?

Det beror på vem som ska läsa det. Ett synopsis till ett förlag och ett synopsis som underlag för skrivandet är två helt olika texter, och de förväxlas ständigt.

Till ett förlag: en till två sidor

Om du skickar in ett färdigt manus vill förlaget ha ett synopsis som säljer. Det ska rymmas på en sida, gärna två, och innehålla hela handlingen — inklusive slutet.

Många håller tillbaka slutet för att skapa spänning. Det är ett misstag. Förlagsredaktören är inte din läsare, hon bedömer om boken håller ihop, och en berättelse utan slut går inte att bedöma.

Skriv i presens, tredje person, utan kapitelindelning. Fokusera på vad huvudpersonen vill, vad som står i vägen och vad det kostar.

Som underlag för skrivandet: mycket kortare

Här är det omvända. Ska du använda ett synopsis för att komma igång — själv eller med hjälp — behöver det inte vara komplett. Det behöver vara tillräckligt.

Vår erfarenhet är att sjuttiofem ord räcker.

Så här kan det se ut:

En kvinna i femtioårsåldern får veta att hennes far, som hon inte träffat på tjugo år, har dött. Hon åker till hans lägenhet för att tömma den. Det hon hittar där får henne att inse att hon aldrig visste vem han var. Jag vill att det ska handla om hur lite man egentligen vet om sina föräldrar. Hon ska inte bli försonad på slutet.

Fyra meningar handling, två om vad boken ska vara. Ur det går det att bygga en hel bok.

Vad som spelar större roll än längden

Notera vad de två sista meningarna i exemplet gör.

De handlar inte om vad som händer utan om vad du vill. Att boken ska handla om hur lite man vet om sina föräldrar. Att hon inte ska bli försonad.

De två meningarna styr mer av bokens karaktär än handlingen gör. De gör slutet omöjligt att skriva sockersött och tvingar varje scen att bära något olöst.

Skriv därför alltid ner:

Vad boken egentligen handlar om — under handlingen.

Vad du inte vill. Ofta lättare att formulera än vad du vill.

Vilken känsla läsaren ska sitta kvar med.

Vad som händer med tunnare underlag

Ju mindre du ger, desto fler frågor kommer tillbaka.

Ett tunt underlag går att arbeta med — men kapitelplanen får då öppna platser: kapitel där det står att något behövs men inte vad. Det är inte ett fel. Det är där du har något att bidra med.

Ett tjockare underlag ger färre frågor och en färdigare plan från början. Men det är ingen tävling — ett bra synopsis på sjuttiofem ord slår ett vagt på fyra sidor.

Vad du inte behöver ha

Namn. "En kvinna i femtioårsåldern" duger. Namn kan komma senare.

Kapitelindelning. Det är ett senare beslut och beror på vilken form boken får.

Alla bipersoner. De dyker upp när de behövs.

Ett bestämt slut. Åt vilket håll det lutar räcker — försoning eller inte, sanning eller tystnad.

Om du har mer än ett synopsis

Har du redan skrivit några sidor, ett kapitel eller ett halvfärdigt manus — använd det i stället. Det är bättre underlag än vilken sammanfattning som helst, eftersom det visar hur du vill att boken ska låta.

Ett halvfärdigt manus är inte ett misslyckande. Det är det bästa underlag som finns.

Elsa läser ditt underlag och säger vad hon förstått — och frågar om det hon saknar. Sjuttiofem ord räcker för att börja. Första kapitlet är gratis.